…frågade den arbetslösa, fattiga morsan sig själv, packade matsäck och så for vi till skogs. 
Fadern och euforiska småpojkar kutade runt i naturen (Nackareservatet), och tur var väl det, för det var kallt som satan.
Ibland vallade hunden in de små lammen
Vi testade att kasta olika prylar i vattnet (kottar och pinnar)
Den lille havefruen satt och kontemplerade vid vattnet, när en bror och far gick för att hämta käket
…för att sedan testa att kasta vatten i vattnet, likt Meneken Pis.
Efter en matbreak i snö, sol, och snö igen, fick vi ta kanelbullarna i näven och raskt dra till bilen
Hemma försökte jag få de två yngsta att sova (och passa på att ta en nap själv). Efter 1,5 timme gav jag upp. De hade då vätt ner sina strumpor (med saliv), avyttrat ett tjog gosedjur samt kuddar etc. från sina sängar, och haft en högljudd, men gladlynt dialog i typ en kvart. Istället gick vi ner och började förbereda maten.
Silas förslag.
Förvisso till köttkaraktär snarlika proteinkällor, men vi var lite mer konventionella och körde kyckling.
I övrigt är jag väldigt tacksam för Rufus och Silas kepsbruk, lite åt det fetischistiska hållet, särskilt Rufus.
Det är – fortfarande – ganska svårt att skilja dem åt ibland.
Somnade tidigt, i och med den uteblivna eftermiddagslur. Med kepsen på.
Alla barnen 