Månadsarkiv: februari 2014

2-årstrots, 3-årsdito samt en vetgirig 5,5-åring

Vi har två mycket arga 2-åringar, som låter sig uppröras av… precis allt. Strumpor, blöjor, välling (som måhända inte innehar perfekt temperatur), varandra, sina storebröder, tandborstar, samt det faktum att Axel aldrig dyker upp från källaren (de tycks inte fatta … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Och the sequel.

Det är en ettrig jävla låt som körs lite väl ofta på radio, först gillade jag den lite, för den är liksom störig (och så’nt gillar man ju. Typ som den här: ❤.) Se’n kändes den som en så’n där … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

42, going on 43. Vad i hela helvetet ska jag bli när jag nu är stor?

Den fråga jag ställer mig dagligen. Jag har ingen längtan tillbaka till pre-mamma-världen; alltså den där (reklamarditon) man bara räknas (i alla fall som kvinna) om man är under 30 (med några få, fina, fantastiska undantag), och som sagt – föga … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Märkt | 2 kommentarer

The wrath(s) of little men

Det är alltjämt frustrerande att ha fyra så energifyllda, känslosamma små gossar. Den störste kallar sig numera för MegaLorentz (fast jag envisas med att säga MegaLorden) Han dukar upp en hajbuffé i sitt och Malcolms rum, och tvingar sin lillebror … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Hej igen

It’s been a while. Och precis som jag kanske borde ha lärt mig av livets diverse läxor (redovisningar i skolan, där jag alltid ursäktade mig med allsköns undermåliga undanflykter, eller helt enkelt – förr i tiden: man kan inte, bör … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Cliffhanger

Onsdag. Home alone igen, till på fredag kväll. (Bloggandet sysslar jag med varannan kväll, normalt sett, när maken lägger barn. Dock är det ju jag som lägger barn hela veckan.) Just därför är jag extra angelägen om att vi alla är … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Napp-cold turkey, kussehäng och vabbfest

Det var lika bra, att bara klippa rakt av. Vet inte om det var (rest in peace – ) Philip Seymour Hoffman’s överdos som inspirerade till knarkavvänjningen, framförallt var det nog att Rufus och Silas bett började påminna om marsvinskäftar, som … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ensam hemma

. Bara så. Därtill två sjuka små tvillingar, och tvenne arga pojkar modell större, samt en mor som borde gå och lägga sig – för att mäkta med ännu en dag under samma omständigheter. Så – I’ll be back. 

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer