Onsdag. Home alone igen, till på fredag kväll. (Bloggandet sysslar jag med varannan kväll, normalt sett, när maken lägger barn. Dock är det ju jag som lägger barn hela veckan.) 
Just därför är jag extra angelägen om att vi alla är på benen och banan, och allt vad det heter. Alla fyra är på dagis, Silas och Rufus ögoninfektion lade sig (med hjälp av Fucitalmic) under helgen, och jag håller krampaktigt tummarna för att kräksjukeepidemin, influensan samt febriga host-och-snor-sjukor håller sig långt borta från min lille armé. Av alla tänkbara anledningar. (Sjukorna får mer än gärna hålla sig låångt långt borta från alla barn och vuxna, för övrigt.)

Men så mycket tur kan man kanske inte räkna med.

Stay tuned för den spännande fortsättningen….