Fyra (eller kanske fem?) flugor i en smäll

Tänker inte orera så mycket mer om den postgravida kroppen. It is what it is. Konstaterar att tvillingarna idag vägde 4,5 kilo stycket, och att jag se’n förra invägningen gått ner två kilo till (utan att ha rört en fena), så så småningom är man väl tillbaks i sin normala utgåva. Beach 2012 lämnar jag till de nya generationerna istället – har tjackat nya, snygga badbrallor till Lorentz och Malcolm, som ju också klär utmärkt i nakenfisstylee.

Och frånvaron av de sista dagarnas inlägg är helt enkelt ett resultat av att vi har så föribannat många barn som håller en långt borta från egentid vid datorn (däremot har vi kollat in ett och annat youtubeklipp och lite Svtplay/barn de senaste dagarna). Däremot har jag skrivit många inlägg i mitt huvud (!), ser fram emot den dagen när Steve Jobs efterträdare, Arthur Levinson, löser en telepatidator. (Eller också inte.) Så här kommer ett pottpuri av lite olika grejer som hänt den sista veckan.

Det händer ju massor hela tiden med allt liv man är omgiven av. Jag har gett mig ut själv med tvillingar i vagn, till exempel, det var inte ens svårt. Lite timingfråga, men om man inte har någon speciell tid att passa, så har man ju ett par timmar på sig innan a) bröstpumpen kallar, b) Rufus och Silas måste käka. 

Det största dramat var nog när Babban bad att få vara ledig i måndags (Valborgsmässoafton, klämdag). Henne kan man inte neka ledighet, hon ber ju aldrig om något! Men hur fan skulle det gå? Jesper hade fullt operationsschema i måndags (vilket i VÄRSTA fall kan innebära 07 – 18/19, men minsta fall 07 – 15:ish) Jag fick lite panik. Inte för att jag inte kan ha alla mina fyra barn hemma, klart jag kan. Men hur kul är det för en 3,5-åring och en 2-åring att hänga själva hemma (inne – vi har inget staket runt tomten) med sin mamma, som dessutom ofta är upptagen med bägge händer? Vad händer om Lorentz ropar ’Mamma, FÄRDIG’ från toaletten – till exempel? Eller ’Mamma, kan du sätta på en film?’ (För det KAN man inte när man sitter och matar bebisar.) Jag behövde skaffa hjälp. 

Morbror martin (med Elli) kom till undsättning. Men då dök nästa elände upp: hur FAN kommer jag till Vasastan med alla barn?! Dom får inte ens plats i vår skitbil. Airbagen i framsätet gör att det inte går att sätta barn i, och i baksätet fick jag med nöd och näppe in två babyskydd bredvid en stor barnstol. (Det är f ö ett helvete med dessa stolar, som man måste hålla på och montera in och ur flera gånger i veckan. Börjar längta efter en ful satans familjebuss – så att man slipper detta ryggbrytarprojekt.) Askel stannade hemma med Malcolm, jag pressade in Silas och Rufus bredvid Lorentz i baksätet (och så skulle det tajmas in med att Martin skulle kunna, och tvillingarna skulle vara mätta och glada och bytta på, och Lorentz skulle inte vara mitt i nå’t, Malcolm skulle hållas glad så att inte Askel skulle behöva ta hand om en helknäckt liten dude, snuvad på sin favoritgrej i livet, nämligen att åka bilen.) Ja – du fattar. Puh! Svettigt värre. So far so good.

Image

Lorentz med sin favorittjej, Elli

Och så skulle Lorentz sedan hämtas. För att få till den grejen var jag tvungen att importera hit farbror Mårten (Jespers pappalediga brorsa), annars kunde jag ju inte åka (tub är inget alternativ heller, eftersom vagnen är för två + EN större unge på kick-bike). Så kom Mårten med Anne och lille Walter till undsättning. Mackish fick sin biltur, och Lorentz fick hänga med Elli och gudfar i ett par timmar. Damn. Vilket slit..! 

Så kollar jag i kalendern, och ser att veckan efter nästa kommer det TVÅ till så’na där dagar (planeringsdagar för Babban). :O Har redan bokat upp Mårten, så att vi slipper upprepa måndagens hetsrace igen. Börjar fatta att det där snacket om barnflicka inte var så dumt ändå… Men tänker att det rör sig om nu fyra veckor till: Jesper har semester i 6 (!) veckor, starting midsommar, så det är en begränsad tid. Det är ju nu under amningstiden som det är SÅ HÄR körigt. Körigt kommer det i och för sig vara de närmaste två åren, men klarar vi den här tiden, klarar vi nog precis vad som helst. 

Har haft två svinbra nätter (sömnmässigt), och mår av den aledningen sjukt bra! Det ÄR verkligen Jekyll/Mr Hyde – inget snack om saken, jag – utsövd, och jag outsövd. Tror jag börjar se mönstret, och blir bättre och bättre på att hantera mitt liv. Ser också att en annan väldigt ball grej med tvillingar, är att vi som föräldrar bondar på ett helt annat sätt än tidigare. Vi är helt beroende av varandra, och Jesper har för första gången under sitt 13-åriga föräldraskap getts möjligheten att bonda med bebisar, nå’t som ju papporna inte riktigt får så ofta annars (åtminstone inte om barnet vägrar nappflaska).

Kröp till korset och beställde matleverans till dörren (Matkomfort), så att man slipper lägga energi och ha ångest över ’Vad blir det för mat?’, hinna handla, etc., och efter två goda middagar bådar det gott. 

Och så har kronan på verket – vår kanske 10:e barnvagn inhandlats. Jag och dagis, och jag och barnvagnar… Också nå’t man skulle kunna avhandla. Eller så skiter vi i det. Men nu har vi nog en vagn av varje sort som finns på maknaden… I helgen åkte cykelvagnen fram…

Image

Cykelvagn. Bästa transportmedlet!

Och så lyckades jag övertyga Jesper om att vi måste ha en paraplyvagn/resevagn, Lorentz och Maclolms finlandsfärja har nu blivit twinsens ride,

Image

Silas ropar hej på sitt lilla vis, och i bakgrunden skymtar pappa Jesper och den nya fantastiska resevagnen

och Lolle och Mackish är ju rätt små fortfarande, så t ex en tur till Skansen skulle kunna bli fullkomligt outhärdlig om vi inte hade nå’n vehicle till dom också. Och vilket fynd, vilket köp! Alla måste ha en. Love it.

 (Det är väl egentligen bara en så’n här vi inte har: 

Image

…kanske är en option… men maskinparken är full, vi kans inte rymma fler barnvagnar nu, asså, no way!

Och så har den här snubben fyllt år:

Image

Moses. Katten som användemig som en klättervägg när Malcolm låg i min mage. Den lille terroristen var hans nickname. Nu är han 4 år, och har vuxit till sig. Thank god.

Nä, nu måste kossan Rosa in i mjölkmaskinen.

 

 

 

 

Om allabarnen

Bonusmorsa, pojkmamma, kokerksa, tvätteriföreståndare och inköpsansvarig för 6 barn, man och två katter. Denna blogg kanske kan fungera som en tröst för dig som tror att du har det jobbigt med ett barn. Eller två. Eller tre.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s