Stranden igen.
Torekov at its very best, är det med båt. Man ska till ‘ön’, i.e. Hallands Väderö. Dit åkte vi varendaste dag med åtminstone okej väderlek när jag var liten. Men båt har jag ju ingen, och att åka ut med Väderöbåten blir rätt dyrt (400:-/dag för vårat gäng), så stranden it is. Helt okej, MEN inte det bästa. Fast Lord och Mac sa idag, när vi gick till piren för att fiska krabbor (med Falukorv som bete), ‘Jag ä l s k a r att vara här..!’ ‘Ja, jag älskar också att vara här!’ Lite som Piff och Puff, gullpluttar. De är rätt nöjda, bara vi alla är tillsammans. Gäller samtliga familjemedlemmar, skulle jag säga.
Krabborna älskade falukorv! Aldrig sett sådan tillströmning! Dock hade detta bete en nackdel, nämligen den att den är lite för mör i konsistensen; krabbrackarna roffade åt sig, och drog! Jag fick köra Steve Irwin, och kliva ner i vattnet, och ta bestarna med händerna. Och i ärlighetens namn var det lite skönt att körven tog slut efter någon timme, så att man hade goda skäl att bege sig tillbaka till basecamp.
De små sadisterna klämde sedermera ihjäl den största krabban efter krabbracet på stranden (havsinsekterna gräver ju ner sig i sanden för att behålla fukten [tror jag]), och Malcolm försökte gräva upp den störste med sina små nävar, varpå den kastade in handduken. Begravningsceremoni följde.

Grabbarna med Livi i spetsen byggde sarkofag till storkrabban

Det var väldigt hett idag, efter stranden käkade vi hemma i hyrstugan, och sedan stack jag på en liten springtur, iklädd baddräkt under shortsen. Drog ner till Ydre Hall, och tog mitt livs skönaste kvällsdopp. Samt en svinful selfie.

Ogillar träningsskryt starkt, men känslan, hörni, ser ni vad skönt det var?

Nu: fotbollssemi. En mycket härlig dag och kväll.