Det var inte helt genomtänkt; Rufus och Silas skulle på 2-årskontroll klockan 15. Jag kom på idén (som vanligt av mig inte helt igenomfunderat) att hämta hela skaran vid 14.30. Eller asså så här: det är härligt, (bråkigt), roligt, (tjafsigt) men framförallt körigt. Silas och Rufus blev godkända u.a., men jag säger så här: hela vägen hem (c:a 2 km) körde jag bilen med en arm, och en arm var Ban Ki-Moons ställeföreträdare i baksätet. Och – då vill jag påminna om att vi har två. Baksäten, alltså. Men jag är dessvärre inte elastaflickan.