Igen. 

Känns bekant, på nå’t sätt. Bihålor, tänder… Nu: händer.

Häromnatten (till söndag, för att vara exakt), vaknade jag kl 3, av jävliga smärtor i lederna; axlar, armbågar, handleder. Smärtorna var lava-lika, som om det brann i kroppen. Kände mig som om jag var 90 år, när jag trevade mig nerför trappan till köket för att leta fram något smärtlindrande — men — inte hjälpte dessa.

I och med att hubby är mitt i slutspurten till disputationen, tvekade jag att involvera honom i skiten. Med tanke på att jag är läkarfru (tillika dotter), vet jag att det är lite pointless att gnälla om smärtor som inte är mkt allvarliga (läs: cancer). Tydligen väckte jag dock honom (samt äldste pöjken) med ‘neeej!’ ‘neee–eej..!’, då jag drömde att jag stod på trappan till vårt hus med matpåsar i de ömmande händerna, och tjuvar strömmade ut ur huset, men jag var oförmögen att stoppa dem, iom smärttillståndet. 

Nästa natt var ännu värre (jag funderade på att likt den 90-åriga gumma jag kände mig som, ta till köttkniven i köket och avlägsna mina armar från min kropp).

Hjälp?

Under natt nummer tre, kulminerade smärtan. Den koncentrerades också till höger hand, och tre fingrar; tumme, pekfinger, och fuck you-fingret. Maken hade åka-till-jobbet-bara-en-vecka-kvar-till-själva-nålsögat-skygglappar på, han hann haspla ur sig: ‘jag ska bara disputera först, se’n tar jag hand om allt.’ Då ringde jag hans ortopedbror, som – helt logiskt – konstaterade att mina besvär med största sannolikhet orsakats av karpaltunnelsyndrom. Hade ju det som gravid, dock helt utan smärtor då, endast domningar.

Brother in law fixade remiss till arbetsterapeut, skocken och jag packade in oss i bilen och drog t sjukan. Först matstopp på hatmatstället, McD. Hatar att jag älskar det, hell on earth, koldioxidutsläppsbawzen No 1, och blaa. Men! Barnen blir utfodrade till rimlig kostnad (de vill ju helst alltid äta sushi, men detta rimmar dessvärre illa med en sjukskriven plånbok). 

I väntrummet till abetsterapeuten där jag skulle hämta handskenorna, tackade jag Steve för hans annars av mig så bespottade livsverk.

Så även i själva besöksrummet.

Skenor emottagna, vi rullade vidare. Next stop: mall of scandinavia – Sveriges mest välsorterade Legoaffär skulle erövras. Vi har ju sportlov, så gossar är hemma. Snön lyser med sin frånvaro, så vi har hittills tillbringat dagarna med att spendera pojkars sparpengar på allehanda Legobyggen. Lorden hade spanat och sparat sig till igår, och då slog han till och drämde till med det största Minecraftbygget jsg skådat. Perfekt, tänkte jag – lovet räddat! Det byggdes färdigt på 4 timmar.

Väldigt taggade inför Lego-shopping

Vaknade denna morgon utsövd, utan smärtor, och SÅ enormt glad över att inte ha gråtit mig genom natten, all thanks to

Vad mer behövs för att fullborda min look..?

Rullator, kanske. Vi får väl se vad framtiden håller i sin hand….