Luften gick ur mig. Dels när jag insåg att 13% av Sveriges befolkning röstat på ett på många sätt tveksamt parti, ett parti vars existens fått mig att ifrågasätta demokratins berättigande, dels när Putin hotar med ett tredje världskrig, och IS drar fram som en slaktartornado i delar av världen, och blaa. Alla andra eventuella bekymmer känns som fisar i rymden. Samtidigt bidrar inte ens oerhört skrala ekonomi, snoriga ungar och håliga strumpor till att blåsa upp ballongen som är jag (på tal om luft som går ur).
Jag fick helt enkelt inte orken att räcka till att samla ihop känslor och existensiella funderingar för att kunna sätta ord på dem. En vecka fick Stefan-stackarn på sig att bilda något som ska likna en regering. Jag behövde en vecka jag med – för att komma tillbaks. Nu vore det förmätet, hybris av den värre sorten, att jämföra mig med LL, skämt åsido, men ambitionen från min sida med denna blogg är att dokumentera, liksom bokföra livet som mamma. Jävrigt långt ifrån rapstjärnors, så långt man kan komma. Men som metafor, hörni, så hoppas jag att slarvet ska upphöra.
Hur ska det annars gå med bokföringen..?
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
marina renck om When it rains it pours allabarnen om When it rains it pours Disa om When it rains it pours marina renck om When it rains it pours marina renck om When it rains it pours Arkiv
- juni 2017
- maj 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- oktober 2014
- september 2014
- augusti 2014
- juli 2014
- juni 2014
- maj 2014
- april 2014
- mars 2014
- februari 2014
- januari 2014
- december 2013
- november 2013
- oktober 2013
- september 2013
- augusti 2013
- juli 2013
- juni 2013
- maj 2013
- april 2013
- mars 2013
- februari 2013
- januari 2013
- december 2012
- november 2012
- oktober 2012
- september 2012
- augusti 2012
- juli 2012
- juni 2012
- maj 2012
- april 2012
- mars 2012
Kategorier
Meta