och så vidare.
Larmet stod på 5, men så vaknade ett av de två barnen jag flankerades av, och ville ha sällis till toan klockan 4.20. Det var lika bra att gå upp – jag vet hur omöjligt svårt det kan vara att komma upp efter att ha somnat om bara en halvtimme, sådär. Så jag ledde tillbaka barnet in i sängen efter toalettbesöket, och gick ner till köket. 4.30 stod klockan på (och jag somnade sent igår), det var då jag insåg att det här är galet. Men vad har jag för val? Nu går ett av barnen i skolan – jag måste få dit det. Jag kan inte lämna de tre yngre hemma, ej heller strunta i tänder/blöjor/kläder – så jag måste gå upp klockan fucking Beiron i ottan!
(Å andra sidan – kunde man göra det innan man fick barn för att sticka ut och springa, eller dra till gymet, så borde man kunna göra det nu. Bortsett från att man är typ 10 år äldre, och så mycket svagare, just eftersom man numera väldigt sällan hinner dra till gymet/löpa. Kanske det är skillnaden.)
Vi kom i alla fall i tid idag. Jag har dock varit en zombie. Allt detta för att hinna lämna pojken i tid. Thus måste jag nu gå och lägga mig – så att jag hinner sova.
God natt säger jag med denna:

Rufus nya huvudbonad. Jämt (förutom på dagis). Föreställ er: mata tvillingar med välling (de vägrar äta själva, de vill annektera ens knä och matas, och bråkar om hela) och den ene bär en gigantisk skidhjälm (Axels gamla). Till exempel.