Om någon undrar vad jag sysslar med, och varför inläggen lyser med sin frånvaro – lemme tell you: jag är nu solo med fyra söner i Torekorven. Maken drog i lördags, tillbaks till jobb, Axel och Norma till mamma på Gotland, och här är jag. I ett ljuvligt stekhett stekarparadis, roséglasen klirrar ikapp med brilliantringarna och fläsk-SUVbilnycklarna i bykärnans kroghak (själv hojjar jag mest runt i lådcykeln med gastande glasskladdiga snorungar, och den egna förtäringen av rosé är rätt rar). Omständigheterna således optimala. Torekov – I bloody love you!

Vy från kvällens springtur. En stig jag satt mina löpande fötter på säkert tiotusen gånger.

Träffade en polare på vägen. Ska erkänna att jag var aningens nervös, eftersom mina löparkläder är neonorangea, och min nyfunne väns horn indikerade tjur, men han lät mig snällt kuta vidare.

I lördags skjutsade jag och barn fadern till flyget. Resten av dagen förlöpte väl, även gårdagen var soft. Men så kom måndagen och förstärkte sin dåliga image med att leverera fyra trötta, arga, döva och rätt förfärliga odågor till ungar. Nu – kl 22.42 sover alla fyra. Som jag längtat. Det kan helt enkelt bara bli bättre…
I två veckor till är vi kvar. Vi bor hos mamma, och det är ju ljuvligt i sig, även om hon har vissa fysiska begränsningar i form av rätt så nyopererad mage, en totalt kaputt fot (således inte ideal som tvillingvakt, de kan kuta åt varsitt håll och begå allsköns hyss), samt en trasig axel. Men mycket kärlek bor i den trasiga kroppen. Vi tar hand om varandra.
Måndagen straight outta hell avslutades med att jag bäddade ner Lorentz och Malcolm i varsin soffa framför Monsters Inc., Rufus och Silas i sina spjälsängar och gav mig ut på en springtur, ner till havet, ner I havet, simmade, och sprang hem. Ett triathlon jag är väldigt övertygad om att få andra faktiskt skulle klara (och då avser jag så klart själva dagen med fyra stycken Dennis the Menace. Just idag var de menaces, alla fyra. Men annars, vet ni, är de ljuva, gulliga och bara underbara.)

Som här, när de har vattenkrig.