Jag tillägnar dagens post till min älskade mamma. Min 72-åriga mor, (jamåhon[snart]leva 73 år på måndag!), nyopererad i sin sjuka mage, med ett c:a 2 dm långt snitt i torsdags), fick komma hem idag, till sin stora glädje (och min stora glädje är att vi snart ses!)
Mamma Mia, du ska ha en enorm – gigantisk – éloge för din kämparspirit och vilja av stål. Och som vi alla älskar – och beundrar – dig. (Och varför du aldrig velat fastna på kort, frågar jag mig still… Grävde dock fram detta från arkiven, anno 1972. Väl..?)