My ass. Styv kuling, regn, kallt som satan, och bara usch. 

Sverige, alltså. Så bra på så många vis, men fyfaan vilket klimat. 

Kanske är dessa ord ett försök att lura mig själv, då vi kommer att tillbringa helgen hemma i huset. Måhända kommer vi att göra någon mindre utflykt, men ingen hets till olika inköpsställen (sill, jordgubbar, färskpotatis, et al, bolaget, etc.), OCH vi har en bra (?) ursäkt: maken är jour/bakjour/whatever-jour. Han måste alltså kunna infinna sig vid behov inom en viss tid i sobert tillstånd på jobbet, varför vi inte kan bege oss till en sill och nubbe-lunch till havs, till exempel. Och jag vet inte – måste man midsommarstånga och sill-och-nubba, och allt vad det kan heta..? Alltså jag är ingen traditionsantagonist, alls inte men jag tänker att man kan ad libba lite. 

Vi dansar mer sannolikt runt studsmattan till den här (eftersom den just nu råkar tillhöra favoriterna, eller möjligen denna) .

Att montera takbox, packa två resesängar (som just nu är i Torekov, så att därtill ragga upp två resesängar via sociala forum…), vagn, vällingflaskor, och allt – ALLT – för E N helg (!) är ljuvligt skönt att slippa. Och barnens behov kommer att tillgodoses på något sätt ändå; de har ingen som helst aning om förväntningar, sill, jordgubbar, sju sorters blommor under kudden, ’små grodorna’,  årets kortaste natt (as if they care??), etc. Lite crazy känns det allt, men ack så soft..!