Larmalert

Man bör inte konsumera (oekologisk) mango, ananas, jordgubbar (har aldrig ens sett några ekologiska jordgubbar, och har väl ätit minst ett ton av dessa bär under mitt liv, så jag får väl räkna mina dagar…), ost, potatis, kaffe, vindruvor, russin, vin. Man ska undvika plast, solskyddsfaktor som sprayas på, man råds att tvätta alla nya kläder före de används (med tvättmedel utan parfym, naturligtvis). Jag lyssnar med stora öron på alla förmaningar, jag läser på på naturvårdsverket och bra bloggar (denna, och så klart den här), i tidningar, men någonstans blir jag alldeles matt. Vi försöker köpa kravmärkt och ekologiskt i den mån det går, men likväl inser man ju att man inte kommer undan helt och hållet. Därtill blir man ju ruinerad på kuppen, vilket är lite extrabesvärligt eftersom man redan är nästintill pank. Man står där och håller i eko-mjölkpaketet, men ibland är det så skralt att alla mjölklitrars bäckar smås sammanlagda extrakronor köper ett paket kravmärkt köttfärs, eller något mindre ondskefullt uppfödd kycklingfilé än Kronfågels stackars kycklingars lilablå bröstfiléer, och då måste jag välja. Pest eller kolera, bältros eller mässling, kräksjuka eller influensa. Så har jag det hela dagarna, kan det emellanåt kännas som. Man vill ju ge sina barn det bästa som finns att få, och då menar jag inte såsom Kanye och Kim gör med lilla North; enligt Aftonbladet tjackade diamantörhängen i 1-årspresent till bebisen, utan i mer livsuppehållande avseenden. 
Bild
Hade i alla fall ett glatt sällskap inför alla val och kval idag vid shoppingen. En man kort, eftersom förstfödingen var på play date.

Innan jag fick barn, sköljde jag inte ens av grönsaker innan jag käkade dem. Nu borstar jag (i princip) av den ekologiska apelsinen med diskborste samt lite diskmedel (eftersom barnen gillar att suga på apelsinen skuren i båtar), och så vidare. Jag försöker ibland påminna maken om att det kanske inte är så pjåkigt att bli vegetarian, men bemöts inte av någon större entusiasm. Man kan inte rädda hela jorden, jag vet, men här har man en hög ungar, och de kanske växer upp i en värld utan till exempel elefanter (åtminstone i det fria) hörde jag idag på radio, eftersom det tjuvjagas något enormt, hajar, isbjörnar och gud vet allt, blir man lite manad att åtminstone försöka. 

Fast vi får väl börja med maten. 
Bild

Om allabarnen

Bonusmorsa, pojkmamma, kokerksa, tvätteriföreståndare och inköpsansvarig för 6 barn, man och två katter. Denna blogg kanske kan fungera som en tröst för dig som tror att du har det jobbigt med ett barn. Eller två. Eller tre.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s