Mamma ligger på sjukan, i Helsingborg, till råga på allt.

Så dagens inlägg tillägnas mor. En gammmmal kompis från förr, från den tiden vi bodde i Kuwait, senare delen av 80-talet, skrev detta om sin mamma på Facebook igår. Jag frontar härmed om att jag snott nedan från Waleed, klasskompis från 10:e klass i American School of Kuwait. Tycker att det är precis så:

’You are my anchor, my compass. You keep me honest, remind me of who I am, where I’m from, and what’s important in my life. You see me for whom I am, for all my mistakes, my triumphs without judging. I am because of you. Everyday is mother’s day. I love you mama.’ Jag älskar dig, mamma!

Det blir lite extrajobbigt när ens älskade mamma ligger på sjukhus, 60 mil bort. Man vill vara där, badda pannan, köpa vindruvor och choklad (fast det kanske inte är rekommenderad kost när man har en abcess i magen??), damtidningar (på min tid var det Veckorevyn), och Kalle Anka (…). Lite extratrixigt eftersom jag skulle behöva medbringa fyra små snubbar om jag skulle sticka ner… Så jag tar ut min frustration i detta medie, eftersom det dröjer till påsk innan vi kommer, me and my army.

Kämpa på med magen nu, mamma! Var stark och så där bra som bara du kan vara.

Tänk på att du har nästan hela det här gänget att omfamna, och ett gäng utöver:

Puss!