Igår kväll efter välling, tandborstning samt pyjamaspåklädning, var Silas spårlöst borta. Jag ropade, ’Silas’ (och Rufus ekade: ’Iaa!’) Tog en tur ner i källaren (vi är inte lika nitiska med grindstängning nuförtiden; de kan trappklättra hyfsat bra numera)

Och där var han. Med Malcolms Leopardskor, vampyrnapp samt Rubix kub.

Överlycklig, och gapskrattandes.

Och så hände en smärre katastrof i lördags: vår ganska nya tvättmaskin brakade ihop. Tänk er – åtta personer, varav en cykel-till-jobbet-motionär, två tonåringar som tränar basket sex (!) dagar i veckan (var), och så fyra smågrabbar, varav de yngsta två är rabiata haklappsvägrare. Fick tvätta hos vår snälla granne igår, så vi klarar oss över helgen, och på söndag har en räddare-i-nöden-ängel bokat tvättid i sin tvättstuga. På tisdag blir livet lite enklare igen.