Maken jour i lördags igen. Lordens längtan efter Malcolm blev så outhärdlig att jag kände mig manad att hålla hans tankar på annat håll hela lördagen; tvillingarna fick hänga med barnvakt, de är ju liksom i en ålder som är försvårande när man ska t ex besöka muséum. Vi plockade upp Loppans dagiskompis Melvin, och drog till Tekniska Muséet, där de just nu har en ’världens största dataspelsutställning’. Det var ju så klart en miljard andra människor och höstlovsbarn som skulle dit samma dag, inte helt oväntat, men det stoppade inte oss.
Entusiasmen var stor när vi passerade Polismuséet
Aina och bengen
Kö nummer 1 knäckte oss inte…
Men sedan gick i princip hela vistelsen på TM ut på att köa. Och själva avdelningen där ’Game On’ var, innehöll ett gäng stationer med olika spel; Lara Croft, WoW, SuperMario, Wii, och allt vad det var. Lorentz vara ENKOM endast och bara sugen på ’hutspel’ dvs, ’Skjutspel’. Det var bara det att det var samtliga av de många tonåringar som var där också, och dessa 90-talister verkade inte ha något vett i kroppen, eftersom de kunde stå och hänga vid en spelpulpet i 10-20 minuter. Än värre var morsor i min ålder, som lät sina bägge barn ohämmat stå och testa ett spel i en kvart, när det var runt 4 andra barn som väntade på att få prova. Mycket märkligt beteende, tycker jag. Vi väntade och väntade. Och väntade.
Och tröttnade. Drog och ställde oss i kö till pannkakorna på Caféet istället. Och så kände vi att vi fått nog av köande, men jag kände att Loppan och Melvin inte direkt fått något utöver pannkakor, så jag tog ett djupt andetag och beslöt att erbjuda ’Andys Lekland’. Ett ställe jag svurit att aldrig besöka, främst för att jag fått för mig att det är en bakteriefälla, och att alla som åker dit blir kräksjuka eller nå’t annat. Men den risken fick vi ta, helt enkelt.
Ett, två…
…tre! (Jävlar vad jag kutade nerför trappan…)
(Jag stängde av alla tankar på hur många snorungar som doppat sina nunor i detta bollhav…)
Sedan dags för mellis, hela kostcirkeln stod på menyn:
Lorentz the dawg
Slush Puppy förtärs nog enklast med sugrör
Efter en karies’-drömdag med pannkakor, sylt, grädde, socker, läsk, och slush puppy samt godis på det, åkte vi hem vid 17.30. Vi körde hem Melvin, och plockade upp två övertrötta (pga sömnstrejk) tvillingar, och called it a day.
’Imorrn när jag vaknar så är det ’Malcolm-kommer-hem-från-Torekov-dagen!’, sa Lorentz lyckligt. Som han – och vi alla – längtat.
Morbror tar kort på sin Elli och Mackan på flyget.
I väntan på flyget
Lorden preppade ett litet stilleben till Mackis:
’Det här skulle han gilla, han ÄLSKAR ju Animal!’, sa Lord.
Lätt att förväxla hjärtat med en glasstrut
Det står – tro’t om man vill – MALCOLM ❤ LORENTZ (det där sista [som står överst] i en lite oväntad ordning…) (Stillebenet innehöll även en Spindelmannen-PEZ, ett kaleidoskop från TM, två klubbor samt en skelettdräkt.)
The Eagle has landed. Barnaskaran intakt. Så ljuvligt.
Silas kände sig manad att ta till lämpligt försvar, nu när örnen var tillbaka…
Och så blev det måndag. Och det är ju november nu, så – inte helt oväntat – dominobricka nummer ett hemringd från dagis. Rufus ligger nu och slaggar, i 39° feber och allmän apati.
Fast vafasen, man får väl vara glad att alla varit friska hittills. November – gimme what you got!
Alla barnen 