Japp – idag är det ett och ett halvt år sedan vår grande finale föddes. Firar detta med en liten bildkavalkad. (Med betoning på just L I T E N )

104 kg. Alltså 40 kg över mitt vanliga jag. Det märkliga var att jag inte tyckte att jag var särskilt stor, jag kände mig i prima toppform (ja, kanske inte sista månaden, men dessförinnan). Har ju lagt upp denna bild minst en gång förut, men det har blivit lite av en grej, tydligen. En pedagog på dagis, berättade att hon ’råkat gå in på min Instagram’, och blev helt fascinerad av denna big belly, och jag kan bjussa på’n igen. Den togs i v 37+5, alltså 3 dagar innan jag snittades.

Och här är de, 1:an och 2:an. (Rufus tv, och Silas th)

Till ledbrutna mormors enorma glädje, var det – även för henne – en baggis att bära båda, med sina blott 3,1 och 3 kilo.

Kanske någon vecka gamla. (Silas högra pekfingernagel är målad, så han är till höger)

Lite göttigare – runt typ 3 månader. Rufus till vänster.

Kanske 4 månader. Körvarnas körvar.

Jag hade som lite av en hobby att klä på dem olika outfits när de var små och hjälplösa, och inte hade mage att protestera. Här i Håkan Hellström-dräkter.

Det finns outsinliga bildmaterialskällor att ösa ur, men nu tror jag att man är mätt och belåten för idag, va? Guten abend.