Och så kom december. Och snön.

Härligt, på så många sätt. Enskede ligger inbakat i en gräddsnö, och så länge den är grädde och inte slush puppy så är i alla fall jag glad. Och barnen. Nöjda barn, MYCKET nöjd mor.

Image

Allt blir ju så mycket majjigare med en ny inramning. Till och med den annars ganska ointressanta trehjulingen blev spännande.

Efter ett par timmar ute i Margaretaparken (= Enskedes Central Park, typ), drog vi till affären för att handla lite. Lorentz försvann s p å r l ö s t efter att jag tillbringat kanske tre–fyra minuter i barnmatshyllan. Efter en LÅÅNG stund, hittade min egne blodhund Malcolm honom i blöjhyllan

Image

 

Oh brother, where art thou?

Image
Zzzz…

Vid ett tidigare besök till hoodets Ica, tjatade Lorentz till slut till sig varsin spindelmannenchokladjulkalender till sig själv och Malcolm. Den inköptes ett par–tre veckor innan första december, och lades i ett skåp. Barnen fick snällt invänta gårdagen för att få öppna lucka ETT. Klockan 08.00 igår hade pöjkarna satt i sig samtliga chokladbitar.

Image
Den som väntar på nå’t gött… Eller snarare – den som inte riktigt klarar av att vänta på det där goda.

 

Om allabarnen

Bonusmorsa, pojkmamma, kokerksa, tvätteriföreståndare och inköpsansvarig för 6 barn, man och två katter. Denna blogg kanske kan fungera som en tröst för dig som tror att du har det jobbigt med ett barn. Eller två. Eller tre.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s