Japp – det gick ganska fort, 6-7 veckor, va? Fast nu tycker jag att min straight edge (mja…) life-style är så jäkla skön, att jag tror jag fortsätter. Är nere på en timme för en mil (jogg), och så länge det inte är svinkallt eller pissväder, så fortsätter jag. Om inte annat så vinner man väl några år, så att man hinner vara farmor också, kanske.

Man mår ju bra utan alkohol, och utan socker, no doubt. Man blir pigg, känner sig liksom mera med, och mår allmänt bättre. Så varför inte, liksom? Och grejen är, att med fyra små människor som behöver en rask, pigg morsa från 6-tiden, är det min plikt att liksom optimera mig själv.

Inte riktigt, va…