Mina Mickanfunderingar

Vi bygger ju om. Först ut var källaren, Axel ska flytta ner i det gamla oljepannerummet, och lämna sitt gamla rum till Lorentz och Malcolm (som får dela. Sharing is caring.) En svensk byggfirma, som vi köpt tjänster av tidigare, anlitades för jobbet. Det skulle ta tre veckor. (Avloppsrör skulle bilas upp och bytas ut, ett badrum med dusch samt WC skulle byggas, och oljepannerummet skulle spacklas, målas och lite sån’t ytfix.) Efter tre veckor, och allsköns missförstånd (över ett på alla sätt GLASKLART läge), hade golvet bilats upp och avloppsrören hade bytts ut (och golvbrunnen – som skulle få ett nytt lock, bara, hade tagits bort…). På detta följde två veckors sjukdom och vabbning från byggfirmans sida (kan man inte skicka någon annan, till detta 8-mannahus? Nej.)

Det var då mina funderingar satte igång. Jag fattar inte varför hantverkare (de har aldrig varit här före kl 8) måste gå på kaffe klockan 9.30, lunch klockan 10.30, kaffe klockan 13, och dra hem vid 15.30 (typ). Min man är läkare, han börjar sin arbetsdag kl. 7.30. Käkar lunch klockan 12, kaffet tror jag dom dricker liksom mellan patienter, inte vet jag, men kafferast har dom i alla fall inte. Och arbetsdagen slutar väl runt 17.30.

Vad är grejen med hantverkare? Så jävla hårt jobbar dom väl ändå inte. Så med risk för att låta som Solsidans ’Mickan’ i mitt lite elitistiska resonemnag (fast det är inte meningen att vara nedlåtande; jag FÖRSTÅR bara inte denna kartellbildning i hantverkarskrået) – vad är grejen? Och hur kan det komma sig att om man anlitar en Lettisk, Litauisk eller Polsk byggfirma, så blir de klara INNAN utlovad tidsplan? Inga kafferaster, inget sån’t, utan bara jobb. Sedan vet jag ju inte hur avtalsenliga deras arbetstider är, men den svenske hantverkare som klagar på att Polackerna kommer och tar deras jobb – skyll er själva! Slackers. Och ja – jag drar ALLA över en kam. Hittills har ingen gett mig skäl att göra annat.

Image

Stor förvirrning uppstod för Norma, då 8 år, vid TV·n och fotbolls-VM ’08, när hon inte kunde förstå vad polackerna gjorde på fotbollsplanen? ’Dom bygger ju hus!’ 

Om allabarnen

Bonusmorsa, pojkmamma, kokerksa, tvätteriföreståndare och inköpsansvarig för 6 barn, man och två katter. Denna blogg kanske kan fungera som en tröst för dig som tror att du har det jobbigt med ett barn. Eller två. Eller tre.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s