Den sägningen är nog det allra vanligaste som man får höra på BVC, MVC, Vårdguiden, och så vidare. Vet inte varför det är så provocerande; det är väl bra?! Men nå’nstans förklarar det ju inte ett beteende som avviker från ett tidigare invant beteende, som i detta fallet, matvägrande bebisar. Inte ens en teori..! Dom får väl inte ha det, kanske, vad vet jag. Men nu har jag i alla fall bestämt mig för att det inte är nå’t som är fel, utan låtsas som ingenting, så får vi se om bebisarna också går på den grejen. Rufus käkar, Silas inte. Tror dom känner av att jag blir stressad och skärrad, och dom är ju inte magra, direkt, så fuck it. Allt är normalt.
Rufus granskas på 2-månaderskontrollen
De blev godkända, u.a.
